Korrekturläsning – viktig del i utgivningsprocessen

För några veckor sedan läste jag en bok, utgiven på ett av Sveriges största förlag, som hade över 40 korrekturfel. Det var allt från missad punkt i slutet av en mening, groteska avstavningar, missade mellanslag, felstavade ord och omväxlande kursiva och raka kapitelrubriker.

Egenutgivare och små förlag får ofta kritik för att deras utgivning inte håller tillräckligt hög klass, men den här gången var det alltså ett stort förlag som inte gjort jobbet ordentligt. Att kosta på sig ordentlig korrekturläsning är en självklarhet för de allra flesta förlag, men precis som på dagstidningarna börjar det snålas på just den där så viktiga textgranskningen. Den som skiljer en bra produkt från en undermålig.

IMG_2514Av en händelse drog jag ut en pocketbok, utgiven på Månpocket för ganska många år sedan, ur bokhyllan och när jag tittade på baksidestexten föll blicken direkt på det första felet. Sedan såg jag mönstret – alla å, ä och ö hade försvunnit. Det var säkert mer otur än slarv men visst hade det varit snyggare om det varit korrekt.

På Grim förlag strävar vi efter att våra böcker ska vara så felfria som möjligt. Korrekturläsning är en av de viktigaste delarna i hela utgivningsprocessen. Självklart förekommer det ett och annat fel även i Grims böcker, det är nästan omöjligt att undvika, men målet är att en gång ge ut en helt felfri bok. Och sedan fortsätta med det.

Trevliga rapporter från författarna

Då och då kommer rapporter från mina författar- och förlagskollegor på Grim som varit iväg på olika litterära evenemang och föredrag och pratat om sina böcker. Det är alltid lika trevligt att ta del av rapporterna och höra hur uppskattade deras besök varit. Att få en chans att möta sina läsare är spännande och en riktig egoboost. Under Bokmässan i Göteborg för en månad sedan hade vi massor av korta intervjuer i montern varje dag och människor stannade till för att säga hej och berätta att de läst och tyckt om det vi skrivit eller köpte en bok för att de blev nyfikna efter att ha lyssnat på intervjuerna.

I slutet av november är det dags för Halländsk bokmässa i Varberg. Då kommer Grim förlag att vara på plats. Mer information om bokmässan kommer i början av november, efter att styrgruppen (där jag sitter med) haft sitt nästa möte.

Att ge ut böcker på Grim förlag

Det är lika svårt att bli utgiven på Grim förlag som på ett stort förlag. Varför är det så? Grim tar inte emot så kallade spontanmanus som är inskickade på vinst och förlust. Det kommer ett och annat sådant ändå och då försöker jag bilda mig en uppfattning om det trots allt kan vara något som Grim vill satsa på. Annars är det mest via kontakter som Grim får manus att ta ställning till.

Microsoft Word - AVTAL_mall.docxTre saker avgör om det ska bli positivt eller negativt utgivningsbesked:

  • Det ska vara en genre som passar förlaget. Grim ger inte ut barn- och ungdomsböcker, inte heller fantasy, skräck, romance, lyrik eller kokböcker.
  • Det ska vara ett manus som berör, och där får magkänslan styra. Om det känns rätt är det oftast rätt. Sedan kan manuset behöva mycket bearbetning men grundkänslan måste finnas där.
  • Det måste gå att sälja. Visst är det trist att ett litet förlag måste tänka likadant som ett stort, att det inte finns marginaler nog att smyga in ett manus bara för att man gillar författaren och vill vara snäll. På Grim är det förlaget som tar den ekonomiska risken och då blir nödvändigheten att få tillbaka investeringen en viktig faktor att ta hänsyn till (så hade det givetvis varit även om författaren bekostat utgivningen). Hittills har det inte varit några problem. Utgivningskostnaderna har snabbt tjänats in och författaren har fått utdelning i form av vinstdelning.

Grim kommer även i fortsättningen att vara restriktiv i sin utgivning och inte ge ut mer än ett fåtal titlar per år. Men helt stängt är det inte och kanske är det snart dags att ta bort ”förbudsskylten” och tillåta även spontanmanus. Bara för drömmen att hitta det där manuset som känns helt rätt.

Varför inga ljudböcker på Grim förlag?

Alla Grim förlags böcker finns som e-böcker och går att ladda ner och låna på biblioteken (eller köpa via nätbokhandel). Några böcker är enbart utgivna i digital form: tre korta novellsamlingar (Systrarna Jönsson, Stendöd i Prag och Midsommarnattsdrömmen) samt en roman (Och natten är lång och svår) som kom ut i pappersformat redan 1984 och sedan lång tid tillbaka försvunnit från marknaden.

Däremot har förlaget inte tagit steget över till ljudbok. Anledningen till det är främst ekonomiska. Att producera en ljudbok kostar så pass mycket att det inte är lönsamt för ett litet förlag, medan det i princip är gratis att framställa en e-bok.

Ett annat skäl till att det ännu inte blivit några ljudböcker på Grim är det faktum att jag själv inte tycker om att lyssna på böcker. Ibland försöker jag men jag upptäcker snabbt att alldeles för mycket går förlorat jämfört med om jag själv ser orden medan jag läser dem.

IMG_2511Jag märker det extra tydligt just nu när jag lyssnar till Radioföljetongen i P1: Sara Stridsbergs roman Beckomberga – ode till min familj. Det poetiska språket går förlorat i samma ögonblick som det är uttalat och handlingen försvinner bort medan jag försöker fånga de där vackra formuleringarna. Jag har lyssnat till någon enstaka spänningsroman tidigare och då är det lite lättare att hålla koncentrationen men för mig kommer pappersbok eller e-bok alltid att vara det givna valet.

Dålig spridning på August-nomineringar

august_logo_webbI måndags offentliggjordes nomineringarna till årets Augustpris och i år är det nästan bara författare på Bonniers och Norstedts som fått nomineringar, åtminstone i skönlitterära klassen och även i fackboksklassen dominerar de två stora.

Varför är det så? Är det bara Bonniers och Norstedts som ger ut böcker värda att prisa? Eller är juryn feg? Är det kanske så att de små förlagen inte vågar/orkar skicka in förslag eftersom chansen att bli uppmärksammad är minimal?

Norstedts står bakom tre av de nominerade skönlitterära verken, Bonniers två och Ordfront ett. På fackbokssidan har Bonniers tre nomineringar medan Norstedts, Natur & Kultur och Atlas har en var. Det är bara på barn- och ungdomsfronten som det är lika många förlag (Rabén & Sjögren, Galago, Alfabeta, Natur & Kultur, Bonnier Carlsen och MIrando) som nomineringar.

Tänk så uppfriskande det hade varit om läget hade varit likadant i de andra klasserna.